Resemånad dag 3

Igår gick jag och min kompis Lucy till Washington park för att hajka lite i skogen. Så efter frukosten som bestod av macka och muesli fixade vi i ordning oss och tog oss till pakområdet. Det var lite svårt att förstå vart alla spåren började, men vi bestämde oss för att försöka ta oss till Pittock mansion, från där skulle det tydligen vara en vacker utsikt över Portland. Vi lyckades på något sätt hitta ett spår och började gå, efter ett tag gick det dock upp för oss att vi inte riktigt visste var vi var någonstans, som tur var hjälpte ett gulligt äldre par oss att hitta rätt spår då de var på väg till deras hus som låg nära spåret, på köpet fick vi en trevlig guidning om de olika trädes i skogen och deras historia.

Efter ett tag var vi tvungna att korsa en väg där bilarna körde jätte fort och inga öppningar kom, som tur var stannade en förare och vi kunde springa över, sen var det klättring upp, upp och upp. Det var väldigt tröttsamt men det var så vackert så det var definitivt värt det! Och slutligen nådde vi Pittock mansion. Själva byggnaden var kanske inte jätte imponerande, men det var en fin utsikt över Portland och det stora berget Mt. Hood i bakgrunden.

Sen var det dags att gå tillbaka, då vi inte hade varit förbereda på hur långt det var var vi inte riktigt sugna på det men vår räddning kom med ännu ett äldre par från Vermont som erbjöd oss skjuts ner till Portland, vilket vi var väldigt tacksamma över! När vi kom tillbaka till hostelet lagade jag och Lucy pasta carbonara, jag vet inte om det var för att vi gått i flera timmar, men det var den bästa carbonaran jag någonsin ätit!

Mina roommates är jätte roliga, den som jag hänger mest med är Lucy från England, som sagt, sen är det Ashley från Boston, hon är lite äldre men hon har precis fått en lägenhet här i Portland efter att ha lämnat allt i Boston och backpackat i 8a månader i USA och Kanada. Vi och Megan, på semester från Michigan, hängde ute i "The secret garden", uteplatsen där man får dricka på hostelet, vi spelade spel och satt och pratade är tills den stängde. Efter det trodde jag att det var dags för sängen, men tydligen var det dags för utgång. Så jag, Lucy, Ashley och tre killar gick ut till ett par olika barer och hängde. Vi var tillbaka på hostelet klockan tre på morgonen.